Vitis vinifera
Vin är något som de flesta växthusägare drömmer om. Alla vinstockar som idag finns på marknaden, även de så kallade staketdruvorna, kan man odla i växthus. Däremot bör man undvika att odla vin i växthus om rötterna inte kan gå ner i marken, det vill säga om bäddarna är slutna i botten. Vinstocken får ett stort rotsystem och vill tränga ner djupt med sina rötter. Stocken har ett stort behov av näring och vatten och så länge den kommer åt detta i de djupare marklagren behöver man aldrig vara orolig för dess försörjning. Om man däremot odlar plantan i ett slutet kärl, eller bädd, kommer den förr eller senare att tröttna.
Jord och gödsel
Olika vinstockar kräver olika jord och detta brukar vara beskrivet på etiketten. Förenklat kan man säga att de flesta stockar med sydeuropeiskt ursprung vill ha en kalkrik och lerhaltig jord medan de som härstammar från Baltikum vill ha något sur och mer mullrik jord. Var sparsam med gödsel.
Skötsel
Första åren, innan rötterna har hittat djupt ner i marken, måste man vara påpasslig med vattning, och eventuellt ge lite näring på sommaren. Efter några år kommer detta inte att vara nödvändigt, då klarar rankan av att försörja sig själv. Vin är en relativt skötselintensiv växt. Den har en enorm växtkraft och behöver därför tuktas flera gånger per säsong.
Beskärning och gallring
En gång om året gör man en grov beskärning. Den beskärningen sker, för vinstockar i växthus, när bladen fallit av på hösten, i november eller början av december.
Skär man senare riskerar stocken att blöda nästa säsong. Vid den grova beskärningen skär man in plantan så att man endast har några huvudrankor och alla sidorankor skärs in antingen helt eller så att två-tre ögon lämnas.
Beskärningen under sommarhalvåret kallas pincering och innebär att man bara skär i mjuka, gröna delar på vinet, ingenting förvedat. Skott som bär vindruvsklasar kortas in tre blad efter vinklasen. Sidoskott som inte bär druvor kortas in till två-tre blad.
Skott som sedan skjuter ut från beskärningspunkterna kortas in ytterligare en gång till två-tre blad. Denna kraftiga pincering görs för att kraft skall fokuseras till druvornas mognad istället för till bladtillväxt.
Vill man ha en yvig vinranka och odlar den mer för att den ska ge skugga än för att få bra vindruvor så är inte beskärningen lika noga.
Vinstocken kan också behöva gallras på blad. Om det blir för tätt i bladverket är det lätt att mögel drabbar druvorna.
