Pimpinella anisum


Såtid: april–maj

Sådjup: 0,5 cm

Sås direkt i växtbädden

Plantavstånd: 20 cm

Planteras ut i växthusbädden när de är cirka 20–30 cm

Radavstånd: 30 cm

Sluthöjd: 40–50 cm


Anis är en udda växt att odla

Den är skir och vacker med sina vita-rosa blommor och tandade blad, påminner lite om hundkex. Den går utmärkt att odla på friland men föredelen med att odla den i växthus är att man med större sannolikhet hinner får blomman i frö, och det är fröna vi vill åt. Den kommer att ge växthuset en fin och lite vild karaktär och pollinerande insekter kommer att trivas.

Jord och gödsel

Anis vill växa i luftig och lätt jord. Grundgödsla försiktigt med halva mängden kogödsel mot vad som rekommenderas på påsen. Blanda gärna sand i jorden. Bara om plantan börjar visa tecken på näringsbrist (bladen gulnar eller blir lila och visar svag tillväxt) ska du tilläggsgödsla, annars klarar sig anis fint på egen hand över sommaren.

Skötsel

Man kan så anis direkt i växtbädden, så tätt och gallra sedan efterhand så att plantavståndet blir cirka 20 cm. Plantan sträcker på sig ganska fort och blir glesare nertill. Se till att den växer luftigt, varmt och ljust. Stötta med blompinnar och plantan tenderar att välta.

Skörd och användning

Odlar man anis på friland i Sverige så är det inte alltid fröna utvecklas bra. I växthus har vi större chans. För att ta vara på fröna så enkelt som möjligt klipper man av stjälkarna när de börjar bli gul/bruna och hänger dem luftigt och varmt över en papperspåse, så att fröna kan trilla ner i påsen när de är mogna. Anisfrön används oftast till bröd eller brännvin men i Sydeuropa används anis flitigt även i söta bakverk.